att ägna en tanke åt de döda

Alla dessa döda varelser, hobgoblins, människor & djur… ibland undrar man hur dem hamnade här nere från första början. Vad hette dem? vem var deras föräldrar, hade dem fru eller kanske tom. några barn?
Vissa svar vill man väl helst inte ha, att veta att goblinen man nyss slagit till marken egentligen var en fredsälskande man som nyss fått ett par tvillingar med sin fagra (med deras standard) fru. Egentligen krigar han bara för att han är under tvång. Nyligen,  vid ett plundrignståg mot en människoby i norr hjälpte han en flock med människovalpar att gömma sig undan hans fränder, dem var ju oskyldiga.

men ack, sånt är ödet och gudarna föredrar väl att ha det så.

Striden hade varit våldsam, samma sekund som våra hjältar hade gått in i rummet kom dem. Hasande, haltande och krypandes kom dem närmare, i deras djupa ögonhålor syntes inget annat än deras desperata hunger. Runt omkring i rummet började vissa halvätna lik att röra på sig, de högg tag i fötterna och försökte dra ner sina offer.
Allt detta var dock förgäves, våra hjältar var beredda på det värsta när dem steg in i rummet så de odödas långa dagar var äntligen räknade.

Det hade varit en obetydlig strid om det inte vore för att en konstig flygande varelse, en så kallad ”Construct” som Irea & Arilas kallade den, hade flygit fram till dem för att snabbt sätta av neråt gångarna. En constructs syfte var i regel att agera som budbärare, vad som än väntade på oss visste snart att vi skulle komma.

Efter striden så tar Xyrona & Torbjörn sig ann uppgiften att knäcka kammarens alla hemligheter. I en spricka i väggen kunde de ta sig till vad som verkade vara någons lya, kanske var det den där stora zombien med de vassa tänderna?

Xyrona plundrade runt i vanlig ordning, på en av de gammla skeletten fann hon en ganska vacker & välbevarad tunika dekrorerad med Orcus märke, det verkade vara nån form av prästa-kläde, hon stoppade den på sig med tanken ”man vet aldrig, kan vara bra att ha om han vinner”.

Efter en viss tids vila i lyan så drar våra vänner ut igen, de går ner för en trappa och passerar en större port, det ser ut som ett gammalt konverterat tempel, varelser syns till lite här och där, i mitten av rummet gapar ett 1×1 meters hål och i denna rinner det en strid ström av blod…  källan till blodet visar sig vara en man i kåpa som står i andra ändan av rummet, han håller en bloddrypande kniv över en fontän och mummlar något ohörbart. På fontänen står där också en staty föreställandes en man på knä med sina händer utsträckta åt sidan, ur händerna rinner det blod ner i fontänen och sedan vidare ner på golvet.

Det tar en liten stund innan man ser att man ristat in en jättelik relif av orcus i marken, hålet i marken är orcus mun.