Åter till Trollhaunt

Tidigt morgonen därpå frammanar Talron fem spänstiga hingstar, det blev beslutet att vi skulle resa till Trollhaunt och söka rätt på artefakterna och en gång för alla stoppa trollen.
Resan till Trollhaunt var sannerligen inte välsignad av vädergudarna, man kan fråga sig varför de stod trollen bi istället för att liera sig med våra kära hjärtliga hjältar.
Regnet vräkte ner och vinden slet i mantlar och träd, där träskvägen var farbar var den många gånger blockerad av översvämningar eller fallna träd. De få ställen där träden stod tätt nog för att ge lite skydd mot regn och vind hopade sig stora svarta svärmar med mördar-bitare och blod-knott och väntade tålmodigt på att en buffé skulle vandra förbi.
Bronweg kom på fyra nya namn för regn och sexton adjektiv som bestämt kunde beskriva hur pass angenäm resan var.
Det var så illa att alla drog en lättnadens suck när dem äntligen närmade sig Trollhaunt. Det var inte första gången BÄD gästade trollen så det gick snabbt att enas om en ”diskret” plan för att ta sig in.
Naivara tog täten och på lätta fötter smög hon fram till gluggen där trollen hade sin vaktpost, där inne satt ett troll och gnolade på nån uråldrig vaggvisa och ritade i jorden med en liten knotig pinne. Naivara blinkade och i nästa ögonblick befann hon sig bakom trollet med armborsten riktad rakt mot halsen, strängen sjöng ilsket innan äns den första droppen från hennes våta kläder hade landat på marken.
Trollet gurglade till i ett försök att varna sina fränder men pilen i luftstrupen tillät det ej. Efter att ha insett att endast ett litet alvkräk med en avfyrad armborst, knappast något hot, är det ända som står mellan honom och sina fränder lyfter han istället sin yxa för att hugga sagda alv i småbitar och trolligtvis servera denna på nästa bankett. Alven rör inte en min, ej heller gör hon något för att undvika sitt möte med Herr Yxa och sin  stundande död… yxan faller obönhörligen ner mot hennes långa våta hår.
Vad förvånat trollet var när yxan hans istället möte hårt stål i form av bronwegs favorit yxa ”Ylva”.
Ur balans och ur fokus fann trollet till sin fasa att Ylva som bäst bekantade sig med trollets buk, inälvor och leverbitar blandade med tidigare maträtter inredde rummet enligt senaste Bronweg modet.
Med vakten dräpt tar det inte lång tid innan BÄD diskret sparkar upp porten till Trollhaunt och skrikandes kastar sig över de oförberedda, vilande och  kortspelande väktarna på andra sidan… och deras grejer.